Alla inlägg den 17 september 2009

Av Edgar Charambleu - 17 september 2009 19:41

Varit på stan idag med M, det var trevligt. Sedan var vi på gaycafé, också kul. Länge sedan vi var där.


Nu har vi precis kommit hem, efter en kall åktur på mopelipeden. Jag är helt iskall just nu, fryser fan ihjäl.

Ska snart gömma mig lite under täcket med henne så jag blir varm igen.

Sedan ska jag värma en kopp te, svepa in mig i en filt och sedan sätta mig med henne på balkongen och ta en cigg. Prata lite.

Apropå prata så var det väl okej hos psykologen. Vet inte om jag får ut någonting.

Det känns som att jag håller på att dö hela tiden, blir kvävd.

Får väl se hur det blir.


Jo just ja, idag köpte jag allevo fiber också! Fan vad nice, nu ska jag rasa.

<3

Av Edgar Charambleu - 17 september 2009 14:44

Caspian.

Vi är lite som ett domino just nu! Faller den ena, så faller den andra också.

Haha! jag är rätt säker på att vi någon gång kommer att falla. Men vi reser oss igen, det här är så bra. Nu har jag inte bara mig själv att skylla, nu får jag verkligen in i huvudet hur dåligt det är att misslyckas. Vi är på väg nu älskling, vi kommer vinna.<3


Känner mig bubbligt glad just nu, energisk. Pepp. Och jag har vänner jag älskar, som jag inte behöver spela teater för.

Varför ska man spela jämt? De viktiga stannar ju kvar i vilket fall.

Mitt hjärta är ett hyreshus, där bara de underbaraste finaste får bo. Ibland blir man illa tvungen att vräka folk, vissa släpper man aldrig in från början.


Fillan och Caspian, ni är VIP's i mitt hjärta.

Caspian, utan dig vore jag helt missförstådd, helt ensam och vilse. Du är min krycka när det känns svårt, och annars också. Känner mig så hel med dig. Vi hör ihop.<3

Fillan, du får mig att leva. Att känna mig glad och speciell, du är som magi. Du får mig att våga göra helt tokiga saker utan att bry mig om vad folk tycker & tänker. Det verkar som att du aldrig är rädd för vad folk ska tycka eller tänka, men det är klart att även du är det ibland, men du förändrar dig ändå inte, du fortsätter vara dig själv och vara stark även fast du får skit för det. Det beundrar jag så gränslös mycket, verkligen. Du är min förebild, min hjälte, riddare i skinande rustning, du hajjar :*<3

Älskar er<3

Finns många, många andra guldklimpar i mitt liv också, som får mig att längta efter vissa dagar och tillfällen, trots att tiden tills dess kan vara rena helvetet på jorden. Men det får mig att orka.

<3

Av Edgar Charambleu - 17 september 2009 10:11

Sitter i skolan just nu.

Lite skumt humör har jag, känner mig både glad och ledsen, det är lite konstigt.

Igår känns så avlägset, som om det inte var jag. Känns mest overkligt.

 

Klädd som ett jävla cp är jag, gul svampbob-tröja, röd tjocktröja och pluffsiga byxor. Ser ut som ett barn fångad i en tonårings kropp. Men det är de signalerna jag oftast vill sända ut. Glad, barnslig pojke med noll problem i hela världen, typ.


Fick en hundring av madre innan jag gick till bussen imorse. Vad ska jag spendera den på? Antagligen blir det Allévo Fiber +. Skönt skönt.

Ska träffa M idag. Efter psykologbesöket dvs. Jag känner att jag håller på att bli helt tokig, tappar verklighetsförankringen alltmer hela tiden.

Känner ni någonsin att ni lever i en filmvärld eller kanske i en bok?

Blev så arg på Annika igår att jag ville kasta ett glas i golvet och ställa mig på skärvorna. Att slå huvudet/händerna genom glasrutor är vanliga dagdrömmar numera. Trött på det.

En vän till mig låg förut inlagd på ett frivilligt hem för psykiskt sjuka (dock blev hon sedan tvångsvårdad på avdelning 21), och då kunde hon ändå plugga i skolan och så.

Jag tror jag skulle kunna tänka mig att bo där, jag ska nog prata med psykologen om det. Anser hon att det inte är en bra idé får jag väl göra någonting tokigt för att få uppmärksamheten riktad mot mig, tända eld på mig själv är en idé jag brukar tänka på. Eller.. jag vet inte.

Blir helt tokig av min vardag. Skolan är det enda jag tycker om, finaste lärarna och roligt arbete, känner mig motiverad som fan, vill verkligen inte sluta skolan. Då kan jag lika gärna ge upp helt, detta är vad jag brinner starkast för.

Men jag vill bort, bort från mitt hem och alla charader och teaterpjäser vi sätter upp dagligen.

Min mor är så opedagogisk och aggressiv när hon försöker närma sig, att jag bara blir förnärmad och fientligt inställd.


Men.. ja.

Det känns ändå rätt okej idag. Har ett äpple med mig idag, det är dagens föda. Avrundar alltid kalorimängden i äpplena till 100kcal. Det är lite overkill antagligen, men jag orkar inte väga dem varje gång.

Blablablablabla… som om det här vore intressant, eller något.

<3

Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4 5 6
7 8 9 10
11
12 13
14
15
16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29
30
<<<
September 2009 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards