Vad tråkigt jag har, idag gör jag verkligen ingenting, går runt i morgonrock och är sugen på pepsi max, snart ska jag nog tigga pengar till en. Fast då måste jag fräscha till mig och gå ut också. Väntar jag lite till så blir det nog värt besväret snart.

Haha, killen som sa att jag var söt igår har börjat messa mig, att jag är söt och blablabla. Han borde gå till optikern,  kanske jag borde säga det till honom? Har inget intresse av honom dock så det känns lite olustigt samtidigt.

Det finns hemligheter, och min skam.

Vem som helst kan känna till mitt namn, men inte känna mig. Allt ni kan göra är att dra egna slutsatser, och tro och tycka saker. Men inte känna mig.

Egentligen kan man väl aldrig riktigt förstå en annan människa än sig själv, alla upplever världen på olika sätt med egna tankar och känslor, då borde ju allas verklighet vara individuell, och därför också omöjlig för någon annan att förstå, då de inte tänker och känner samma saker.

Då är det väl inte så jävla konstigt att alla människor säkert känner sig missförstådda ibland.

//Charambleu

Nyvaken, försökte somna om men det ville sig inte.

Drömde massa skumma saker igen. Inget intressant dock.

Just nu känner jag mig på rätt pissigt humör. Irriterad och sur, hungrig och sugen. Men jag är så sjukt less på att alltid vara den fete i alla sammanhang, visst, jag erkänner, rent objektivt är jag inte världens fetaste kloss, men jag är och har alltid varit knubbig. Rund, rund överallt, svällande överarmar, gigantiska lår och bara allmänt rund.

Bleh. Jag vill inte vara med längre, jag vill ha en kram. Varför vill jag ha just hans kramar? Varför duger inte en vän? Varför kan jag inte få känna mig hel ensam? Vad är det för FEL på mig?

//Charambleu

*Note to self: Köpa filmen Ashes And Sand när jag har pengar till det.

Såg just den filmen på TV, fyfan vad bra den var.

Vore det kanske en idé att skrota mitt sociala liv helt och låsa in mig med bra film och bra böcker istället? Strunta i den jobbiga världen med allt jobbigt jävla folk som finns i den? Lite lockande, iaf för tillfället.

Sluta lek med mig nu. Jag hänger inte med längre, jag blir bara förvirrad och osäker. Jag vet inte ens om det är på riktigt, är det ett skämt på min bekostnad?

Just nu är jag lite irriterad för att jag bara äger så barnsliga kläder, önskar jag hade någonting mera.. tufft, slitna jeans och något horigt överplagg, med ett par snygga kängor på det. Mera hål i ansiktet, annan frisyr och svart gegga runt ögonen, sen skulle jag dansa av fettet på någon klubb.

Dessa idéer betyder nog att jag borde sova nu... annars kan det mycket väl sluta med att jag faktiskt börjar klippa i håret eller göra någonting annat knas. Rakade av mig ögonbrynen en gång efter att ha varit sömnlös för länge.

/Charambleu

Hej.

Trött, fet och allmänt äckligast i världshistorien.

Jag mår inte super.

"Festen" idag var ju inte direkt festig. Men det var mysigt ändå, jag gillade folket. Det var en kille med ögonfel där som sa till mig att jag var söt, då blev jag lite glad och sa att han också var det (han var gullig).

Men annars.. jag bara.. orkar inte. Jag är så otroligt fet, och jag bara fortsätter äta, och blir ännu fetare, och sedan får jag ångest av det och gör dumma saker och mår apa.

Om jag bara vore mindre så skulle allt vara okej, då skulle jag vara lycklig. Så nu slutar jag, nu slutar jag äta. Jag ersätter det jag måste med proteinpulver och måltidsersättningar, försöker kanske med ABCdieten igen.. för nu måste jag krympa, den här vidriga missbildade kroppshyddan äcklar mig, jag står inte ut, jag gör inte det.

Vill kunna skära mig på mina höftben, nå runt mina armar med fingrarna, få bort allt jävla fläsk på mage och ben, överallt, jag måste komma dit.

Caspian, vi ska klara det, älskling älskling, vad vore jag utan dig?

Jag tycker inte om kärlek, det blir aldrig bra och rätt. Jag vill bara ha någon här, bredvid mig, någons fingertoppar på mina axlar, närhet och kärlek. Varför ska allting vara så svårt? Önskar jag bara kunde fråga vem som helst "hej, vill du ha mig?" sedan så inleder man ett förhållande och SEN så lär man känna varandra. Även om det inte fungerar i slutändan kanske man får en bra tid ett tag. Gör varandra lyckliga åtminstone en stund.

Fast det funkar ju inte så. Och inte finns det någon som vill ha mig heller för den delen (nejnej jag är INTE ALLS bitter).

Jag hatar utseende, jag hatar MITT utseende, jag hatar att vissa är så jävla fina att det inte är klokt, och så fattar de det inte ens själva, jag hatar att jag inte har koll på vart jag har vissa människor, jag hatar mat och sötsug, jag hatar vikt, jag hatar fanimej allting just nu.

Vill bara kunna låsa in mig i ett slott med Caspian, stänga ute allt det fula, och tjacka bort mitt medvetande till ett behagligare ställe.

Vill ha pengar, vill ha råd till sprit NU, vill ha allevo, och rakblad skulle inte heller sitta fel. Det är lättare än knivar, tandade saker som segar.

Just nu har jag inte mycket livsglust. Hissen är på bottenvåningen, i helvetet ungefär. Jag vill bara dö, skrika och gråta, få kyssa någon. Värma mig i någons famn.

Tänker gå på gaykrog inom en snar framtid tror jag, det är kul, och jag finner någon slags störd bekräftelse i att bli utnyttjad (nersupt och antastad).

Jag kan fortsätta skriva in i det oändliga, eller hur?

/Charambleu