Fylld av arrogans och ilska (hat?).

Jag träffade exet idag, som jag älskar helt oändligt mycket. Men det känns inte okej att säga det, direkt, stryka med fingrarna och konstatera högt hur jävla mycket jag älskar honom. Att få kalla honom min egen, älskade älskling.

Han bryr sig ju inte om mig så mycket, egentligen. Och det gör ganska ont, men samtidigt är jag fri från förpliktelser och fri från skuld å hans vägnar när jag förstör för mig själv.

Men det är en ganska klen tröst.

Känns som att jag verkligen är på snudden att ge upp nu. Jag längtar så efter festen, efter att få hälla i mig preparat som jag inte får ha i kroppen, i samma trevliga mängd.

Vill bara få skiten att ta slut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Världens ångestattack imorse, skrekgrät ned i kudden och fortsatte med min orytmiska panikattack inne i duschen. Det känns som att jag dör, hela tiden. Jag orkar inte mer, och jag vill inte ens. ...

Mor kom hem. Och visst blev hon arg och ledsen. Jävligt konstigt. Jag var nog naiv som trodde att jag gjorde ett bra jobb med lägenheten efter att ha städat och torkat golv, för det såg ju fortfarande långt ifrån bra ut. Det är dumt, samtidigt so...

Gårdagen blev vansinnig. Hade så otroligt kul, min lägenhet blev helt smockad med människor. Bjöd hem en random jag hittade i affären. Blev full, och hade sjukt svårt att hålla tassarna borta från fina killen. Han. Är. Sjukt. Fin. Som tur var...

Det är sådan grymt stor skillnad mellan teori och praktik. Man kan "vilja" så extremt mycket, men när det väl gäller så har man en massa spärrar som hindrar en, håller en tillbaka. Alla har väl någon gång tänkt att de vill göra någonting dumt, ut...

Underbar kväll idag. Var hemma hos exet. Han är hur underbar som helst. Av någon anledning gör det inte så värst ont att han inte tycker om mig på samma sätt som jag tycker om honom. Jag vet inte varför, kanske för att jag ändå vet att jag betyde...